Närbild Tekning Två Blad Och Boll

Innebandy är sporten för alla, där alla ska känna sig välkomna oavsett vem man är.

De här trösklar finns för respektive målgrupp:

Trösklarna in i idrotten har visat sig vara liknande för alla målgrupper som idrotten idag har svårt att nå. Det spelar mindre roll på grund av vilken norm som du idag står utanför idrottsrörelsen och inte känner dig välkommen in i den, trösklarna har visat sig vara liknande för alla.

  • Tävlingsstrukturen för föreningsidrotten
  • Ekonomiska hinder
  • Krav på närvaro
  • Oförståelse för reglerna
  • Begränsad verksamhet (till exempel inget nybörjarlag för vuxna)
  • Exkluderande normer

För att säkerställa att föreningen är inkluderande så finns det vissa saker som ni kan tänka på – se dessa här nedanför:

Det här är innebandy

Om inkludering och inkluderande idrott

Vad är inkludering?

Med inkludering menas att verksamheten i föreningen ska vara öppen för alla och ingen ska ha fördelar eller passa mer in än någon annan. Inkludering är också ett förhållningssätt till olikheter och hur ni i föreningen sätter upp ramar för hur ni beter er mot varandra.

Vad är normer och hur kan vi öka förståelsen för vilka normer som finns i vår förening?

En viktig början för ett framgångsrikt inkluderingsarbete är att vara medveten om de normer som styr föreningens verksamhet och idrotten i stort. Med normer menas oskrivna regler kring vad eller vilka som är mest självklara i ett rum, där attribut som till exempel hudfärg, kön, sexuell läggning, funktionsförutsättningar och ålder påverkar om du står innanför eller utanför normen. Ett första steg för att lokalisera rådande normer är att granska om er verksamhet speglar hela det svenska samhället, eller kanske snarare en liten del av det. Några bra frågor att ställa sig är vilka finns i vår förening? Varför trivs de individer så bra hos oss? Och kanske framför allt, vilka finns inte i vår förening? Varför finns de inte i vår förening?

Vad innebär det att arbeta med inkludering i en förening?

För en idrottsförening innebär ett inkluderingsarbete att aktivt arbeta för att alla ska känna sig välkomna och skapa konkreta förutsättningar för det. Det kan till exempel handla om att ha innebandylag för personer med fysiska och/ eller intellektuella funktionsnedsättningar, starta en föreningsfond för barn i familjer som inte har råd med alla kostnader kopplat till sin träning eller ha en levande värdegrund där jargonger och uttalanden som är rasistiska, funkofobiska eller sexistiska är förbjudet och leder till konsekvenser.

Varför ska vår förening jobba med att vara mer inkluderande?

Att arbeta för ökad inkludering är inte bara viktigt för idrotten utan en resa som hela samhället gör tillsammans. Inkludering är viktigt ur fler perspektiv och det finns flera anledningar för en idrottsförening att aktivt arbeta med frågan. Det finns ett demokrati- och rättviseperspektiv att förhålla sig till, är det verkligen schysst att vissa personer får svårare att komma in i idrotten för att de besitter attribut som de inte kan göra någonting åt? Ett pågående inkluderingsarbete kvalitetssäkrar också verksamheten och gör att er förening ligger i framkant. Det handlar också om rättigheter och att förhålla sig till lagar och regler, då barnkonventionen som slår fast att alla barn ska behandlas jämlikt numera är svensk lag.

Många föreningar brottas med ledarbrist, bristande intresse för styrelsearbete och att lag behöver läggas ner på grund av för få spelare. Med ett ökat inkluderingsarbete kommer fler vilja vara med i er förening och känna sig hemma i den. Man kan säga att många idrottsföreningar idag endast rekryterar ledare, spelare och styrelsemedlemmar från en liten del av befolkningen. Med ett aktivt inkluderingsarbete har ni betydligt fler kandidater att välja bland till alla föreningens uppgifter. Nyligen gjord forskning visar till exempel att nyanlända barn och ungdomar väldigt gärna både spelar och är ledare för innebandy.

Hur ser det ut inom Svensk Idrott och Svensk Innebandy idag?

De här målgrupper är överrepresenterade i Svensk idrott och Svensk Innebandy:

  • Män/pojkar- Av alla aktiva medlemmar i svensk idrott är ungefär 55% män och 45% kvinnor. När vi tittar på specifikt innebandyn är 70% av våra licensierade spelare män och 30% kvinnor. På ledarsidan är endast 15% kvinnor inom innebandyn. År 2030 har Svensk Innebandy som mål att vara helt jämställda.
  • Barn och ungdomar med bägge föräldrarna från Sverige- Barn som har föräldrar från annat land än Sverige, samt barn som inte är födda i Sverige idrottar i mindre utsträckning än svenskfödda barn.
  • Barn i familjer med hög socioekonomisk status- En studie gjord 2018 visar tydligt att barn i familjer med högt utbildningskapital och högt ekonomiskt kapital spelar innebandy i betydligt högre utsträckning än barn i familjer med lägre socioekonomisk status. Det här är inte en trend endast i innebandy, utan generellt påverkar kapitalet för utbildning och ekonomi i vilket utsträckning barn och ungdomar idrottar i förening.
  • Cispersoner- Alltså personer som identifierar sig med sitt biologiska och juridiska kön och som passar in i, och/ eller förhåller sig till de kulturella könsnormer som finns. Normer kring maskulinitet, femininitet och heterosexualitet inom idrotten är många gånger hämmande och skapar begränsningar för många. Ett exempel på en skapad självklarhet inom idrotten som kan vara hämmande för transpersoner är våra könsseparata omklädningsrum och jargonerna i dem.
  • Personer med normativ funktionsförmåga - MSD har undersökt hur möjligheterna för en aktiv fritid ser ut för personer med en fysisk eller intellektuell funktionsnedsättning. Deras undersökning visar att fritidsaktiviteterna och möjligheterna för att röra på sig är betydligt mindre för personer med funktionsnedsättning och att det är stora skillnader beroende på om du bor i en större stad eller på landsbygden.

Tips till en styrelsen i en föreningen som vill utvecklas:

1. Börja med er själva 

Ställ er frågan i styrelserummet:
- Vilka trivs bäst i vår förening?
- Vem är vår typiska utövare?
- Vem är vår typiska styrelserepresentant?

När ni har diskuterat er fram till det har ni kommit fram till hur normer hos er ser ut, fråga er nu:
- Varför trivs just de så bra hos oss?
- Vad är det de här människor erbjuds eller kan se som självklart i er förening?

2. Utbilda er i frågorna 

SISU har flera utbildningar att gå kring inkludering. Dessutom finns Riksidrottsförbundets webbplats trygg och inkluderande idrott med bland annat avsnittet Normkritik och inkludering. På webbplatsen finns även flera tips och verktyg för att bli en mer inkluderande idrottsförening.

Svensk Innebandy har även en digital och kostnadsfri jämställhetsutbildning som vänder sig till föreningsstyrelser. Utbildningen heter Fifty/Fifty och kan hjälpa er i ert inkluderingsarbete.

3. Uppdatera och lev er värdegrund 

Med ett aktivt arbete kring föreningens värdegrund, där alla medlemmar vet vad föreningen står för och inte, minskar också risken för att tolerera sådant beteende som står utanför värdegrunden. Ta gärna Hjälp av denna värdegrundmall.

Svensk Innebandy har även ett digitalt föreningsutvecklingsverktyg, Vår Förening Vill, där ni som förening kan arbeta med er värdegrund på ett sätt som passar just er. Här kan ni läsa mer om Vår Förening Vill.

4. Tänk nytt vid rekrytering 

Det är enkelt att rekrytera någon som man själv känner och som är duktig på innebandy till olika uppdrag i föreningen såsom styrelseledamot eller tränare. Våga tänk utanför boxen vid rekryteringar och ta någon med andra egenskaper än de som ni slentrianmässigt ser som viktiga för uppdraget. Nya erfarenheter leder också till nya infallsvinklar.

5. Ifrågasätt varför ni gör som ni gör 

Varför delar ni till exempel upp barn i grupper efter kön? Varför är ledaren för A-laget en man? Varför har ni era träningar belagda i den delen av er stadsdel som ni har?

Det är lätt att slentrianmässigt fortsätta göra som en alltid har gjort, därför kan det finnas ett värde i att ibland stanna upp och reflektera, tänka om och våga göra på ett annat sätt för att utvecklas.

Tips på vad ledare kan göra för att föreningen ska utvecklas till en mer inkluderande organisation och verksamhet:

1. Markera direkt mot oschysst beteende

Markera direkt mot oschysst beteende. När någon i ditt lag säger någonting oschysst, markera direkt och berätta att det inte är ett okej beteende. Utan att hänga ut någon aktiv ska icke-korrekt beteende direkt uppmärksammas på det bäst lämpade sättet.

2. Var en god förebild

Dina aktiva gör som du gör. Fundera ett varv på hur du uttrycker dig när du tror att ingen hör.

- Vilken ledare hälsar du på först, den kvinnliga
   eller manliga?
- Beter du dig annorlunda om ni möter ett lag från
   en annan stadsdel än er?
- Är du mer kritisk till domarbesluten om det är en
  kvinna som dömer?

  Små mikrohandlingar visar på din värdegrund
  som tränare.

3. Prata om det

Som ledare kan du visa utövare, anhöriga och andra ledare du möter att inkludering är viktigt för dig och föreningen i stort. Prata om inkludering, olikheter, normer och att alla är lika mycket värda. Fråga barnen vad de tänker kring ämnet, hur de vill att det ska vara. Lär er mer om att vara inkluderande tillsammans.

4. Var konsekvent med de ”enkla” grejerna 

Hälsa på alla, lär dig allas namn i gruppen du leder, se och hör alla. Det är något som är bra att påminna sig själv om ibland. Det låter enkelt men i praktiken krävs det en viss ansträngning av dig som ledare och för att lyckas måste det kännas självklart och viktigt för dig.

5. Var öppen för möjligheten att träna andra lag

Till exempel ett integrationslag för nyanlända eller ett lag för personer med funktionsnedsättning. Ofta är det ledarbrist som gör att dem lagen kanske inte får plats i verksamheten. Även om ett lag som riktar sig till en annan målgrupp än er naturliga inte kommer förändra er norm på en gång är det ett väldigt bra första steg att ta som förening och det kommer ge dig nya insikter som tränare.

Kontakt

Inez Rehn

Inkluderingsansvarig

Nationella samarbetspartners
Pantamera
EY
OBOS